Varför jag väljer sida!

Sedan 80-talet, när jag växte upp, har actionfilmer handlat om ensamma krigare, Clint Eastwood som en ensam Cowboy som motvilligt dras in i en konflikt mellan onda banditer och en liten stad med oskyldiga invånare. Arnold Schwarzenegger som Conan barbaren, en man som förlorat sitt folk och sin familj, vars enda uppdrag I livet är att få sin hämnd och att bli rik för egen hand. Mel Gibson som hjälte i Mad Max-filmerna, där han spelar ensamvargen som bara försöker att överleva i en dystopisk värld, men som motvilligt tvingas bekämpa galna tyranner. Det finns otaliga fler exempel i genren.

choose-a-side

Det är lätt att se varför myten om den ensamme hjälten som vägrar ta ställning i konflikter är en attraktiv förebild för framförallt unga män. När du går ut med dina vänner på en nattklubb och ser alla andra killar göra bort sig i sina tafatta försök att plocka upp brudar, sitter du istället ensam vid ett litet hörnbord med en whiskey i handen och kisar med ögonen på spektaklet runt om dig, och låtsas att du är den mystiske främlingen i en film med Clintan, men i verkligheten vågar du bara inte prata med tjejer. På samma sätt säger din ovilja att ta ställning, och att vara med i något som inte bara involverar dig själv, antingen att ingen vill ha dig, eller att du är för feg för att utsätta dig för konkurrens.

Du är inte för bra för alla andra. 

När det närmar sig ett politiskt val avfärdar du alla kandidater med att säga ”jag tycker båda sidor är lika dåliga”, medan du i verkligheten väljer att inte ta ställning eftersom du är rädd för konsekvenserna av att ta ställning, eller bara för att du är för lat för att läsa på om alternativen. Jag kan förvisso själv tycka att alla alternativ, särskilt i Sverige, är jävligt dåliga, men jag tänker inte låtsas som att valutgången är helt oviktig för mina närstående, och viktigast av allt för mina barn. Och även om du inte vill ta ställning för ett politiskt parti och hela deras program, kan du åtminstone ta ställning i en eller flera politiska sakfrågor och rösta taktiskt.

Många väljer att inte ta ställning för någon gruppering, åsikt eller politisk kandidat för att de inte vill framstå som dogmatiska, men att ta ställning i nuet behöver verkligen inte betyda att du måste cementera dina åsikter för all framtid, eller att du behöver hålla med en person eller en gruppering i allt dom gör. Jag reviderar mina ställningstaganden kontinuerligt, och har som resultat av detta gjort ganska radikala förändringar i mina ställningstaganden under åren, många har kritiserat mig för detta med motiveringen att jag inte är konsekvent, eller att jag vänder kappan efter vinden. I verkligheten är det betydligt lättare att inte ta ställning för något alls eller att aldrig revidera sina åsikter för att man är rädd för att upptäcka att man haft fel.

Allting handlar inte om dig.

Att välja sida, att bekänna färg och att ta ställning i något innebär att du utsätter dig för risker och kritik. Jag gör inte detta för att jag är så ofelbar, tvärtom tycker jag inte om att hamna i konflikter, jag vill inte bli utsatt för hat och jag har definitivt mycket i min bakgrund som jag förtjänar kritik för. Men jag känner så många som delar mina åsikter, som inte är lika belastade av personliga misstag och karaktärsfel, som inte väljer att ta ställning, därför tänker jag; om inte jag, vem? Om inte nu, när? Kanske mitt exempel kan sporra andra att bekänna färg, och i så fall är det värt det, om inte för mig så för mina barn. För allt handlar inte om mig, mitt liv är en konsekvens av tusentals generationer som gått före mig, och den värld jag är med att förvalta är ett lån av mina barn, och om inte jag tar ställning för vad jag anser vara rätt – då har jag förrått dem alla. 

Jag väljer att ta ställning för svensk och europeisk identitet eftersom jag anser att alla folk har en rätt att leva och existera. Jag tar ställning för en paleolitisk kosthållning därför att jag tror den är det bästa för mig själv och alla jag bryr mig om. Jag tar ställning för traditionalism, religion och kulturbevarande, för jag vill att mina barn ska växa upp i ett samhälle som lär dem att livet är meningsfullt, att dom är en del av något större och ge dem en bredare kontext att verka i. Vad tar du ställning för?

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s